I det här arbetet beger jag mig ut i naturen efter regnet för att fotografera färgerna, som på ett annat vis lyser upp då det är vått.
Med rubriken efter regnet vill jag beskriva stunden efter tunga händelser, tiden för återhämtning och reflektion, men även stunden medan de negativa händelserna pågår, då man inser att det kommer bli bättre. En tid efter regnet.
Mars 2017
Anar ett mönster bortom verklighet
Ett förflutet speglas i nuet
Men liv föds, segrar
Sorgen släpper nog snart
Skölj bort och rena oss
Lär oss uppleva det fria, öppna plana ytor
Platser som ger befriande förändring
Ytliga rötter väcker tankar om olika personligheter
Som tar utrymme på olika vis
Om jag viskade nu, hördes det långt ut över havet
I en trygg utandning vilar jag fötterna i det våta gräset
Pressen på framgång bleknar, dras undan
Annat får betydelse; synen, hörseln, doften
Det som lockar är motståndet
Saknar jag tid och ord är jag ingen alls
Som en spänd hinna dras jag över formen
Mörkret liksom ljuset
Kvar finns det dova och ödsliga
Finner ingen fridfullhet i det
Vinden minns rösterna som vandrade här
Då, innan, tidigare
Människoliv i olika omgångar
Påminner mina tankar om att leva långsamt
Söker en speciell plats inom mig
I mitt eget lugn
Vill våga vara den jag är
Okonstlad
